glaciers melting in the dead of night and the superstars sucked into the supermassive
Jobbig period just nu. Jag är av naturen en väldigt känslosam person, jag har alltid väldigt nära till både skratt och tårar. Men nu är det en sån där fantastisk vecka i månaden, alla tjejer vet jag vad jag pratar om (and all the boys who are reading this just went "euw"...). Och jag har nog aldrig varit med om något värre. Gråtattacker börjar bli vardagsmat. Vafan är det här? Jag signade aldrig upp för bieffekterna.
Så det blev inget NP-tal för den hopplösa och patetiska varelsen som går under namnet Emma. För hon satt grinade istället för att prata. Och lika bra det kanske, för hon hade grinat under talet ändå. Dagens läxa: skriv inte känslosamma tal när du 1. gråter för minsta lilla 2. inte tycker om att prata inför publik 3. helst undviker att gråta offentligt.
Kommentarer
Trackback
